Ursäkta!
I mitt förra inlägg ifrågasatte jag varför man inte tar vara på dom männsikor man bryr sig om utan man tar dom förgivet.
Efter det lämnades denna fina komentarer av en "anonym"
Postat av:
Kanske ska ifrågasätta dig själv lite mer Elin, ibland får man kanske vad man förtjänar... Behandlar man andra orättvist kan man lätt bli de själv av nån annan...
2009-07-15 @ 16:28:34Kanske tycker denna personen att jag tar den förgivet och förtjänar därför att bli behandlad likadant. Jag håller med. Träd fram kära du och spy din galla över hur du blir behandlad!
MEN!!! I detta fallet så var det inte det jag menade överhuvudtaget. Utan det jag menade var att MÅNGA tar förgivet att dom som man bryr sig mest om kommer vara vid ens sida hela livet, men livet kan vända på 1 sekund. Vilket jag märkte när min och många andras vän Marcus dog i en oycka. Varken jag eller någon annan trodde att det skulle hända han eller oss. Alla hade förväntat sig att han alltid kommer vara vid vår sida som vän/ arbetskamrat.. Men han försvann, så fort och det fanns så mycket mer att säga.
Så det jag ville få fram var att man ska ta vara på dom som ligger en varmt om hjärtat. Uppskatta dom istället för att ta dom förgivet, som vi annars är väldigt bra på att göra!
gone
Det flyger runt så mycket tankar i mitt huvud. Jag vet inte vart det börjar och jag vet inte vart det tar slut.
Det var sjukt längesen jag skrev något här över huvudtaget, vet inte varför jag göra det nu heller... Kanske för att bli av med lite tankar? Kanske inte?
Under dom senaste veckorna har det hänt mycket konstiga och tråkiga saker. Det får mig att undra hur man egentlgen beteer sig och hur man kan vara så "kall" och inte ta vara på det/dom som man bryr sig om. Ta saker förgivet är ju en specialite för människor i en nötskal...
Och hur ska man göra när man har gjort allt man kan göra och man inte kan göra mer?
Jag trodde jag visste vad jag ville. Men nu vet jag vad jag vill...
